I förra veckan kom lagrådsremissen rörande förslaget på nya och förenklade 3:12-regler och vi ger er här en liten statusuppdatering.

De särskilda skattereglerna för fåmansföretag (de s.k. ”3:12-reglerna”) har under de senaste åren varit föremål för två utredningar. Den första utredningen föreslog ändrade regler för att förenkla och förbättra nuvarande 3:12-regler som ansetts onödigt komplicerade att tolka och tillämpa (se vår tidigare artikel om den utredningen här).

Det tillsattes även en utredning för att skapa förutsebarhet kring beskattningen av särskilda vinstandelar som utmynnade i ett förslag om att dessa ska beskattas i enlighet med 3:12-reglerna.

Nu har en lagrådsremiss som behandlar båda förslagen kommit. Regeringen skriver i remissen att förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026 men i vilken omfattning kommer bland annat bero på det ekonomiska läget och finansieringsbehovet. Det återstår därmed att se vilka av förslagen som faktiskt kommer att införas.

Som vi tidigare påpekat anser vi inte att utredningen kring förenkling och förbättring gått långt nog då det fortfarande kvarstår betydande tolknings- och tillämpningsproblem vad gäller den s.k. utomståenderegeln och bestämmelserna kring samma eller likartad verksamhet. Tyvärr innebär de nya reglerna även en försämring avseende löneunderlagsreglerna för framför allt mindre företag. Det är dock positivt att det föreslås förtydliganden kring reglerna om andelsbyten avseende kvalificerade andelar.

Nedan går vi igenom några av remissinstansernas synpunkter samt regeringens svar och våra kommentarer.

Utredningen för att förenkla och förbättra

Grundbeloppet

Det föreslogs att dagens nuvarande två beräkningsregler för gränsbelopp i ett fåmansföretag ska ersättas med en beräkningsregel som består av ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp och ett belopp baserat på löner som betalas ut i företaget.

Om en person äger kvalificerade aktier i flera fåmansföretag uppstår frågan hur grundbeloppet ska fördelas mellan de innehaven.  

Några av remissinstanserna anser att delägaren själv ska få välja fördelningen av grundbeloppet mellan sina innehav.  

Regeringen föreslår dock att grundbeloppet ska beräknas för varje företag och fördelas på andelarna i företaget med lika belopp. Om beloppen som då fördelas på delägarens innehav överstiger fyra inkomstbasbelopp så anser regeringen att grundbeloppet i stället ska fördelas på delägarens andelar i förhållande till storleken på andelsinnehaven i företagen.

Kommentar:

Vi håller med remissinstanserna och är kritiska till att den enskilde inte själv får välja hur grundbeloppet ska fördelas mellan innehaven. Enligt nuvarande regler kan den enskilde exempelvis välja vilket innehav som schablonregeln ska tillämpas för och vi anser att det samma ska gälla för grundbeloppet som i princip ersätter schablonregeln.  

Schablonavdrag för egen lön

Det föreslogs att slopa kravet på att delägaren tar ut en viss lön själv för att få tillgodoräkna sig företagets utbetalda löner vid beräkningen av gränsbeloppet. I stället ska det göras ett schablonavdrag på åtta inkomstbasbelopp så att delägaren endast får räkna med utbetalade löner överstigande den summan.  

En del remissinstanser anser att schablonavdraget bör sänkas eftersom ett schablonavdrag innebär att delägare i fåmansföretag där delägarnas löner är det huvudsakliga löneunderlaget då kommer få ett lägre lönebaserat utrymme jämfört med nu gällande regler. Enligt en remissinstans så innebär förslaget en sänkning om ca 300 tkr i fråga om löneunderlag jämfört med nuvarande regler. Eftersom varje delägare ska beräkna sitt eget schablonavdrag på åtta inkomstbasbelopp oavsett ägarandel kommer det att uppstå skillnader mellan större och mindre ägare i samma företag.  

Regeringen kvarstår dock vid ett schablonavdrag på åtta inkomstbasbelopp för varje delägare oavsett ägarandel.

Kommentar:

Vi håller med remissinstanserna. Förslaget innebär exempelvis att enmansföretag och mindre företag med spridd ägarstruktur missgynnas jämfört med nuvarande regler eftersom avdraget görs hos varje delägare. Tidigare fick ju delägaren räkna med sin egen lön i löneunderlaget, men detta förslag innebär i princip att den inte får räknas med. Mot den bakgrunden är det märkligt att lagstiftaren anser att föreslaget avdrag ska vara högre än rådande lönekrav, som är sex inkomstbasbelopp.  

Det kommer att föranleda samma problem som förslaget om ändringar i 3:12-reglerna som presenterades i slutet av 10-talet. Det förslaget fick mycket kritik för att större ägare skulle gynnas på bekostnad av mindre ägare på så sätt att mindre ägare skulle komma att beskattas i tjänst i en högre utsträckning än större ägare.

Slopad särskild definition av dotterföretag

För att få tillgodoräkna sig löner utbetalda i indirekt ägda företag krävs att det indirekt ägda företaget anses vara ett dotterföretag enligt en speciell definition som inte möjliggjorde att ett företag kunde anses vara dotterföretag till mer än ett företag. Utredningen och regeringen föreslog en återgång till den civilrättsliga definitionen av ett dotterföretag. Detta medför att ett företag kan vara dotterföretag till mer än ett företag och att delägare till de företagen då kan tillgodoräkna sig lönerna utbetalda i dotterföretaget.

Ett antal remissinstanser anser att även ägande som inte medför att ett företag civilrättsligt anses vara ett dotterföretag ändå i praktiken kan vara så inflytelserikt att det är motiverat att ägarna till de företagen ska få räkna med utbetalda löner i de indirekt ägda företagen.  

Regeringen anser dock att det inte finns några tungt vägande skäl att införa ytterligare en särskild skatterättslig definition av dotterföretag.

Kommentar:

Vi anser att det är positivt att den nuvarande särskilda dotterföretagsdefinitionen slopas. Vi håller dock med remissinstanserna om att även ägande som inte medför ett civilrättsligt moder/dotterföretagsförhållande många gånger är så pass omfattande att det skulle motivera att löneunderlag från de indirekt ägda företagen ska få tillgodoräknas delägaren. Vi håller inte med regeringen om att det skulle motverka syftet att förenkla reglerna om en mer tillåtande särskild dotterföretagsdefinition infördes. Skatterätten är full av exempel där lagstiftaren inte sett ett problem att använda sig av egna begrepp inom skatterätten eller t.o.m. att ett begrepp kan ha olika betydelse inom skatterätten beroende på i vilken paragraf den står angiven.

Utredningen om beskattning av särskild vinstandel

Utredaren och regeringen föreslog att löner som betalas ut i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte ska få räknas med i löneunderlaget.

Vissa remissinstanser efterfrågar ett förtydligande så att begränsningen av utnyttjandet av löneunderlaget inte träffar fler än vad som var avsett.

Regeringen håller med och förtydligar definitionen av vilka fonder som träffas.

Kommentar:

Mot bakgrund av att utredningen om beskattning av särskilda vinstandelar syftade till att särskilt reglera beskattningen av personer inom riskkapitalförvaltning inom ramen för 3:12-reglerna så är det positivt att definitionen förtydligas så att det inte skapar osäkerhet bland andra branscher och personer som träffas av 3:12-reglerna.

‍