Nyheter / Artiklar

5 JUNE 2024

Den emotsedda fåmansaktiebolagsutredningen som fått i uppdrag att förenkla och förbättra reglerna för fåmansaktiebolag presenterades igår den 3 juni. Utredningen har kommit med förslag som innebär förbättringar och förenklingar men även vissa försämringar. I huvuddrag föreslår utredningen följande ändringar:

• Dagens två alternativa metoder för beräkning av gränsbelopp ska ersättas av en enda metod.
• Grundbeloppet (golvet) som idag finns i schablonregeln höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp.
• Kapitalandelskravet tas bort och alla får räkna på löneunderlag oavsett storlek på ägandet.
• Kravet på eget löneuttag för att få räkna med lönebaserat utrymme slopas och ersätts med ett schablonavdrag på 8 inkomstbasbelopp från det lönebaserade         utrymmet.
• Det föreslås en återgång till den civilrättsliga definitionen av ett dotterbolag vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet varför dubbel koncerntillhörighet åter är         möjligt.
• Närståendekretsen begränsas, syskon föreslås exkluderas.
• Takbelopp för tjänstebeskattning föreslås vara 90 inkomstbasbelopp oavsett om det är utdelning eller kapitalvinst.
• En kodifiering av rådande praxis där ska minst 30 % av aktier ägas av utomstående för att utomståenderegeln ska vara tillämplig.
• Karenstiden för när aktier upphör att vara kvalificerade begränsas till beskattningsåret plus fyra efterföljande år.

En gemensam regel för beräkning av gränsbelopp

För närvarande kan gränsbelopp för kvalificerade aktier beräknas antingen enligt den s.k. förenklingsregeln eller enligt huvudregeln.
I betänkandet föreslås att dessa två regler ska slås ihop så att en delägare med kvalificerade aktier i framtiden endast beräknar sitt gränsbelopp enligt en regel. Syftet är att beräkningen ska bli enklare och kunna automatiseras i högre grad än idag.

Den föreslagna nya beräkningsregeln innebär att en delägare ska kunna räkna ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp (fördelat på sin ägarandel) vilket motsvarar 304 800 kr för 2024. Om delägaren äger kvalificerade aktier i flera bolag kan det totala grundbeloppet för alla bolag dock maximalt uppgå till 4 inkomstbasbelopp.
Till grundbeloppet lägger man sedan till det lönebaserade utrymmet som utgör 50 % av lönerna som betalas ut i bolaget (fördelat på delägares ägarandel och till den del beloppet överstiger 8 inkomstbasbelopp, 609 600 kr för 2024). Om bolaget har ett dotterbolag som betalar ut löner så får man också räkna med de lönerna i det lönebaserade utrymmet (i förhållande till bolagets ägarandel i dotterbolaget).

Den sista komponenten i den nya beräkningsregeln är att en delägare får räkna med sitt omkostnadsbelopp för aktierna till den del det överstiger 100 000 kr. Delägaren får då också räkna upp det överstigande beloppet med statslåneräntan plus nio procentenheter. I fortsättningen kommer det inte vara möjligt att räkna upp förra årets sparade gränsbelopp.

Skillnader från dagens beräkningsregler

I dagsläget beräknas gränsbeloppet för kvalificerade aktier genom antingen förenklingsregeln eller huvudregeln.

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet beräknas till 2,75 inkomstbasbelopp fördelat på samtliga aktier i ett bolag. En delägare som äger 50 % av aktierna får därför räkna med 50 % av 2,75 inkomstbasbelopp. Idag kan en delägare endast använda förenklingsregeln i ett bolag. En delägare som äger kvalificerade aktier i två bolag kan således endast tillämpa förenklingsregeln i ett av dessa bolag och måste använda huvudregeln vid beräkningen för gränsbeloppet för aktierna i det andra bolaget.
Vid beräkning av gränsbelopp enligt huvudregeln gäller omkostnadsbeloppet för delägarens aktier i bolaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Om delägaren tagit ut en tillräckligt hög lön från bolaget eller dotterbolag och äger minst 4 % av bolagets kapital får den även räkna med löneunderlaget som består av 50 % av de totala kontanta bruttolönerna som betalats ut året före inkomståret under förutsättning att delägarens själv tagit ut en tillräckligt hög lön. Äger däremot delägaren aktierna via ett eget holdingbolag får denne inte tillgodoräkna sig löneunderlaget såvida inte holdingbolaget äger mer än 50 % av kapitalandelarna.

Istället för dessa regler kommer varje delägare automatiskt få ett grundbelopp samt kunna räkna upp ett löneunderlag efter ett standardiserat belopp oavsett hur många andelar man äger direkt i bolaget. För att få räkna med löner från dotterbolag ska det vara tillräckligt att bolaget är ett dotterbolag enligt de civilrättsliga reglerna.
Avsikten med ändringarna är att förenkla hanteringen av delägarnas K10-blankett eftersom många individuella moment och bedömningar tas bort varför den möjliga automatiseringen antas spara pengar för delägaren och bolaget. För att ytterligare förenkla denna automatisering så kommer dock krav ställas på bolaget att lämna fler kontrolluppgifter till Skatteverket.

Försämringar

Gränsbelopp för kvalificerade aktier som inte används under ett år sparas och kan användas för att ta ut utdelning eller kapitalvinst till 20 % under nästa år. I dagsläget får en delägare som har ett sparat gränsbelopp göra en uppräkning av det varje år med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret + 3 procentenheter. Detta har inneburit en viss ränta- på ränta effekt på gränsbeloppet om en delägare inte utnyttjar sitt gränsbelopp. I utredningen föreslås dock att man ska slopa denna uppräkning av sparat gränsbelopp.

Närståendekretsen

Närståendekretsen minskas och föreslår inte längre omfatta syskon vilket främst får antas ha påverkan för bedömning av utomståenderegeln och bedömningen för samma och likartad verksamhet. Det förväntas därför även underlätta generationsskiften där vissa eller några syskon vill driva verksamheten vidare och andra inte vill det men det saknas möjlighet att lösa ut de passiva syskonen.

Utomståenderegeln och reglerna för samma och likartad verksamhet

Att utomståenderegeln förutsätter ett utomstående ägande på minst 30 % bör enligt utredningen kodifieras. Det öppnas dock upp för att ägandekravet ska vara högre än dagens 30 % eftersom bolagsskattesatsen är lägre idag än när 30 %-kravet utformades.

Ingen ändring kring samma eller likartad verksamhet

Utredningen valde däremot att inte komma med förslag på förändring av reglerna gällande vad som utgör samma eller likartad verksamhet. I stället hänvisar man till att det idag redan finns väldigt mycket praxis inom området och att det därför är bättre om den får fortsätta utvecklas istället för att ändra dessa regler och behöva avvakta att ny praxis utvecklas.

Det råder för närvarande en osäkerhet kring i vilka fall två fåmansföretag kan bedriva samma eller likartad verksamhet med följd att till exempel utomståenderegeln inte blir tillämplig.

Övriga ändringar

Förslaget innehåller även ändringar avseende bl.a. följande.

• Löneunderlaget året före får användas även efter genomfört andelsbyte.
• Ökade krav på kontrolluppgifter från fåmansföretag och schabloniserade uppräkningar förväntas minska den administrativa bördan för fåmansaktiebolagsdelägare.
• Potentiellt komplicerade övergångsbestämmelser.
        Reflektion

Förslaget kommer i mångt och mycket innebära en förenkling avseende hanteringen av beräkning av gränsbelopp varje år och minska kravet på manuell hantering för upprättandet av K10-blanketter vilket vi anser är rätt väg att gå. Precis som utredningen själva kommenterar så är det svårt att förenkla reglerna ytterligare utan att även göra en mer omfattande utredning eftersom skillnaderna mellan inkomst av tjänst och kapital är så stora. Utredningen har lyckats komma med många bra och förenklande förslag som kommer att innebära en enklare löpande hantering av delägaren deklarationer.

En besvikelse är dock att utredningen inte gjorde en grundlig genomsyn av utomståenderegeln och problematiken kring reglerna om samma eller likartad verksamhet. Idag finns det en osäkerhet kring huruvida utomstående ägande föreligger eller inte samt under vilka omständigheter som två fåmansföretag ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Inom det området har utredningen inte lyckats förenkla och förbättra vilket innebär att det alltjämt kommer behöva utföras rättsutredningar av skatteexperter.

‍

7 FEBRUARY 2024

Kammarrätten anser att momsen på försäljning av NFT:er ska styras av den anknutna tillgången.

preTAX har företrätt ett bolag i process mot Skatteverket i fråga om försäljning av 3D-animationer som knutits till Non Fungible Tokens - NFT:er. Skatteverket ansåg att det huvudsakliga tillhandahållandet var NFT:erna i sig och att försäljningen skulle vara med 25 % moms. Bolaget ansåg i stället att kunden efterfrågade 3D-animationen och att tillhandahållandet av NFT:n och de funktioner som NFT:n medförde var underordnade den anknutna 3D-animationen. Tillhandahållandet skulle därmed ses som försäljning av konst och den reducerade skattesatsen om 6 % skulle vara tillämplig.

Kammarrätten menade att ett system för verifiering av ägandeskap i regel får anses ha ett begränsat värde om det inte finns en anknuten tillgång för vilket ägandeskapet verifieras. Mot denna bakgrund bedömde kammarrätten att det var 3D-animationerna som utgjorde det huvudsakliga tillhandahållandet vid bolagets försäljningar. Varje transaktion skulle därför ses som ett enda tillhandahållande där momsen bestäms utifrån den reducerade skattesats som gäller för omsättning av konst. Enligt domstolen är tillämplig skattesats i aktuellt fall därmed 6 %.

Kommentar

Vi delar domstolens slutsats. En NFT är närmast att betrakta som ett kontrakt som reglerar hur försäljningen och äganderätten till den anknutna tillgången ska regleras. Försäljningen av själva NFT:n i sig är underordnad försäljningen av den anknutna tillgången. Med andra ord, är det inte NFT:n i sig, utan den anknutna tillgången som köparen är intresserad av och såväl skatteplikten som momsen bör styras av vad den anknutna tillgången utgör.
Domstolens beslut betonar vikten av en korrekt bedömning av vad det huvudsakliga tillhandahållandet består av och vad kunden faktiskt efterfrågar. Ur ett momsperspektiv innebär det att även om det kan vara attraktivt att bedöma allt digitalt som elektroniska tjänster är verkligheten betydligt mer komplicerad.

‍

29 NOVEMBER 2023

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nyligen avgjort att ett läkemedelsbolag inte har rätt till nedsättning av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt när bolaget ersätter svenska regioner för att de, inom ramen för systemet med läkemedelssubventioner, har betalat en del av läkemedelspriset vid apotekens mervärdesskattefria försäljning av läkemedlen.

HFD inleder med att konstatera att mervärdesskattedirektivet och EU-domstolens praxis ger tillräcklig vägledning för att avgöra de frågor som aktualiseras i målet. Domstolen anser därför att det saknas skäl att hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Med referens till EU-domstolens praxis (Elida Gibbs, C-317/94 samt Boehringer Ingelheim Pharma, C-462/16) konstaterar HFD vidare att beskattningsunderlaget för den mervärdesskatt som skattemyndigheterna ska uppbära inte får vara högre än det vederlag som den slutlige konsumenten (vår kursivering) faktiskt betalar och på vilket den mervärdesskatt som slutligen belastar denne konsument har beräknats.

HFD fortsätter med att konstatera att skälet till att en säljare har rätt att minska sitt beskattningsunderlag på grund av en prisnedsättning vid sådana transaktioner är att det pris som slutkonsumenten betalar innefattar mervärdesskatt. Domstolen hänvisar även i detta fall till EU-domstolens praxis (Kommissionen mot Tyskland, C-427/98).

Kommentar

Det tåls att upprepa att mervärdesskatt inte är en bolagsskatt utan en skatt på konsumtion. I en mervärdesskattepliktig verksamhet ska alltså mervärdesskatten vara kostnadsneutral. Neutralitetsprincipen upprätthålls genomgående av EU-domstolen. I bl.a. den av HFD åberopade domen Boehringer Ingelheim Pharma uttalar EU-domstolen att det inte skulle vara förenligt med mervärdesskattedirektivet att underlaget för beräkningen av den mervärdesskatt som läkemedelsföretaget, i egenskap av beskattningsbar person, är skyldigt att erlägga är högre än det belopp som företaget slutligen (vår kursivering) har erhållit. Om så vore fallet skulle principen om mervärdesskattens neutralitet i förhållande till beskattningsbara personer, dit läkemedelsföretaget räknas, inte efterlevas.

Bedömningen av nedsättningen av beskattningsunderlaget utgår således från vad den beskattningsbara personen slutligen erhållit och inte som HFD menar vad slutkonsumenten betalat.

Det EU-domstolen särskilt bedömde i Kommissionen mot Tyskland var tillverkarens rätt att sätta ned beskattningsunderlaget vid utgivande av en rabatt när omsättningen till slutkonsumenten eller omsättning i tidigare led varit undantagen från mervärdesskatt. EU-domstolens slutsats var att skattemyndigheterna genom att utnyttja sina möjligheter enligt artikel 11 C 1 i sjätte direktivet kunde hindra tillverkaren från att från sin utgående mervärdesskatt dra av det som skulle vara ett fiktivt belopp mervärdesskatt.

HFD gör ingen prövning om en minskning av beskattningsunderlaget skulle kunna anses som ”fiktiv”, vilket borde vara en förutsättning för att neka nedsättning. Dessutom följer av artikel 11 C 1 i sjätte direktivet, numera artikel 90 i mervärdesskattedirektivet, att beskattningsunderlaget får sättas ned […] på de villkor som medlemsstaterna bestämmer. Sverige har inte antagit några villkor som begränsar en beskattningsbar persons rätt att minska beskattningsunderlaget vid lämnande av subventioner eller rabatter.

Det går svårligen att finna stöd för HFD:s argumentation i de rättsfall som HFD hänvisar till.  Förhoppningsvis kommer frågan ånyo tas upp till prövning där domstolen antingen kan begära förhandsavgörande från EU-domstolen eller motivera sitt avgörande med lagstiftning och praxis som faktiskt stödjer domstolens position.

‍

SKATT PÅ ARBETSINKOMSTER

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

Det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks med 11,04 miljarder kronor. Samtidigt förstärks grundavdraget för personer som har fyllt 66 år med 2,18 miljarder kronor. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs

En indexering införs i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp bör höjas från 65 till 66 år. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024

Vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024 görs inte någon uppräkning. Skiktgränsen för beskattningsåret 2024 uppgår därmed fortsatt till 598 500 kr. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Taket för rotavdraget höjs tillfälligt och det införs tillfälligt separata tak för rot- respektive rutavdraget. Taket för rot- respektive rutavdraget höjs till 75 000 kr per person under beskattningsåret 2024. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kr användas för rotavdrag och högst 75 000 kr sammanlagt för rot- och rutavdrag. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Utvidgad tidsgräns för expertskatt – från fem till sju år

Skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas till att gälla under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades och omfattar vistelser i Sverige som är avsedda att vara högst sju år. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 mars 2023.

Kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

En kompensation ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Storleken på kompensationen ska i möjligaste mån motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget. Kompensationen är skattefri och betalas ut via skattekontot. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget senareläggs med ett år, till den 1 januari 2027.

Höjd jämförelseränta vid ränteförmån

Reglerna om beräkning av ränteförmån ändras genom att jämförelseräntan höjs med en halv procentenhet. Jämförelseräntan uppgår därmed till statslåneräntan vid en viss tidpunkt plus en och en halv procentenhet. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

SOCIALAVGIFTER M.M.S

lopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 15-18 åringar

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för ersättning som utges före ikraftträdandet.

Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ändras på så sätt att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften görs mot summan av dessa avgifter. Den generella nedsättningen av egenavgifterna ändras på motsvarande sätt och avdraget ska i det fallet göras mot summan av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på ersättning som utges, respektive inkomster som uppbärs, efter den 31 december 2023.

KAPITAL- OCH EGENDOMSSKATTER

Marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen

Om den kontanta ersättningen vid överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsregleringen, eller vid uppdelning i lotter genom klyvning, inte överstiger 42 000 kronor ska kapitalvinsten inte tas upp. Förslaget innebär en höjning av skattefri kontant ersättning från 5 000 kronor till 42 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Allframtidsupplåtelser

Omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som den skattskyldige gör under beskattningsåret får beräknas till sammanlagt 12 000 kronor. Förslaget innebär en höjning från 5 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Samfälligheter

Överskott i en delägarbeskattad samfällighet ska bara tas upp om det överstiger 1 500 kronor. För privatbostadsfastigheter och fastigheter som innehas av privatbostadsföretag gäller det bara om överskottet är avkastning av kapital. Uppgift om en privatbostadsfastighets andel av samfällighetens inkomster ska lämnas i kontrolluppgift till den del inkomsterna överstiger 1 500 kronor. Förslaget innebär en höjning från 600 kr. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall

Tilldelning av inlösenaktier till aktieägare i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier, eller genom att aktiebolaget förvärvar egna aktier, ska behandlas som utdelning om det inte görs i utbyte mot aktier i bolaget. Tilldelning av inlösenaktier till aktieägare ska utgöra underlag för kupongskatt och kontrolluppgift ska inlämnas. Förslaget gäller i inkomstslaget kapital och näringsverksamhet och föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på inlösenaktier som tilldelas aktieägarna efter den 31 december 2024. För inlösenaktier som tilldelas aktieägarna för den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.

FÖRETAGSSKATTER

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Det införs bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de materiella bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet vars syfte är att uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Bestämmelserna tas in i en särskild lag om tilläggsskatt.

PUNKTSKATTER OCH MERVÄRDESSKATT

Sänkt skatt på bensin och diesel

För att motverka ökade pumppriser och för att mildra inflationens konsekvenser sänks skatten på bensin och diesel. Skatten på alkylatbensin höjs däremot för att inte riskera att skatten understiger EU:s minimiskattenivå. De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen under 2024 och 2025 bör framgå av lagen om skatt på energi. Förslaget avseende 2024 träder i kraft den 1 januari 2024 och avseende 2025 den 1 januari 2025.

Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk samt kvartalsvis återbetalning

En utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt ska göras per kalenderkvartal. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

Justerad skatt på naturgrus och avfall

Skattesatsen för skatt på naturgrus och avfall för 2024 föreslås höjas. För 2025 och efterföljande kalenderår ska skattebeloppen åter bestämmas genom omräkning utifrån KPI men med utgångspunkt i gällande skattesatser och förändringar i KPI mellan juni 2023 och juni året före det år som omräkningen avser. Det årliga schabloniserade tillägget om två procentenheter, s.k. BNP-indexering, ska tas bort för båda dessa skatter. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Äldre bestämmelser ska dock gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skatten på plastbärkassar avskaffas

Skatten på plastbärkassar avskaffas genom att lagen om skatt på plastbärkassar upphävs.
Lagen om upphävande av lagen om skatt på plastbärkassar träder i kraft den 1 november 2024. Den upphävda lagen gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid (s.k. CCS)

Elektrisk kraft som förbrukas i utrustning för den process genom vilken koldioxid avskiljs ur rökgaser i en industrianläggning, eller i en anläggning för produktion av värme eller elektrisk kraft eller en kombination av dessa, ska delvis få befrielse från energiskatt. Energiskatt ska tas ut med 0,6 öre per kilowattimme för den elektriska kraft som förbrukas i sådan utrustning för infångning av koldioxid (s.k. CCS-installation). Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.

Ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet

Vägavgiften ska från och med tidigast den 1 januari 2025 differentieras utifrån koldioxidutsläppsklass samtidigt som en begränsad höjning av avgiftsnivåerna genomförs. Från och med den 26 mars 2027 ska vägavgiftsplikten utvidgas till att omfatta även tunga godsfordon och vissa fordonskombinationer med en totalvikt under 12 ton. Avgift för dessa fordon tas ut med en tredjedels lägre belopp. För dieseldrivna tunga lastbilar som blir vägavgiftspliktiga 2027 ska fordonsskatten sänkas till 300 kronor i anslutning till att avgiftsplikten utvidgas. Om en sådan lastbil har draganordning för påhängsvagn ska skatten i stället sänkas till 1 000 kronor. De kommande förslagen föreslås träda i kraft de dagar som regeringen bestämmer.

Justerad skatt på tobak och nikotin

Skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med ca. 9 procent. Skatten på tobakssnus sänks med ca 20 procent. Skatten på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter ska årligen räknas om utifrån förändringar i konsumentprisindex. De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

Höjd spelskatt

Punktskatten på spel höjs från 18 till 22 procent av behållningen för varje beskattningsperiod. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt

Omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt höjs från 80 000 kronor till 120 000 kronor per kalenderår. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Nya mervärdesskatteregler för små företag

Omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt ska få tillämpas av beskattningsbara personer som är etablerade i andra EU-länder. På motsvarande sätt ska beskattningsbara personer som är etablerade i Sverige få möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder.
Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Ändrade mervärdesskatteregler för vissa tjänster och för konstverk

Vissa virtuella evenemang och aktiviteter ska beskattas i Sverige om köparen är en icke beskattningsbar person som är bosatt eller stadig-varande vistas här. Detsamma gäller om köparen är en beskattningsbar person som har sätet för sin ekonomiska verksamhet här.
Den reducerade skattesatsen om 12 procent vid försäljning av konstverk ska gälla oavsett vem som säljer konstverket. Den reducerade skattesatsen får dock inte tillämpas samtidigt som reglerna om vinstmarginalbeskattning. Beskattningsbara återförsäljares möjlighet att tillämpa vinstmarginalbeskattning vid försäljning av konstverk, samlarföremål och antikviteter ska därför begränsas.

De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Kontakta oss gärna för ytterligare information.

‍

30 MAY 2023

Kryptotillgångar har nu blivit ett välkänt fenomen och tillgångsklassen används i allt större utsträckning världen över. Trots den ökande acceptansen för kryptotillgångar har dock den rådande uppfattningen i Sverige länge varit att kryptotillgångar i sig inte kan anses ha ett inneboende värde. Detta ställningstagande har medfört en del märkliga effekter, inte minst när tillgångar och betalningsflöden kopplat till kryptotillgångar ska beskattas respektive redovisas i bokföringen.
På senare tid har vi på preTAX dock sett en begynnande trend från svenska domstolar till att i allt större utsträckning börja erkänna att kryptotillgångar visst kan ha ett inneboende värde. Exempel på två sådana domar är Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 8 november 2022 i mål 3066-22 och Kammarrätten i Göteborgs dom den 24 januari 2023 i mål 1287-22.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I HÄRNÖSAND, MÅL 3066-22

Målet avsåg ett överklagande av Bolagsverkets beslut att neka registrering av ett nybildat aktiebolag. Anledningen till Bolagsverkets beslut var att Bolagets aktiekapital skulle finansieras genom apportegendom i form av Bitcoin, vilket Bolagsverket ansåg stred mot bl.a. borgenärsskyddet eftersom Bolagsverket ansåg att kryptotillgångar utgör osäkra tillgångar.

Förvaltningsrätten inledde sin bedömning med att konstatera att en förutsättning för att apportbetalning av aktier i ett nybildat aktiebolag ska accepteras är att vissa formella krav är uppfyllda, exempelvis att rätten eller skyldigheten att betala aktier med apportegendom ska tas in i stiftelseurkunden. Därtill krävs bl.a. att

• bolagets revisor ska yttra sig över att apportegendomen avskilts för bolagets räkning på ett tillfredsställande sätt,
• att apportegendomen kan antas komma bolaget till nytta,
• att egendomen har ett reellt värde,
• att egendomen är av sådan art att den kan redovisas som en tillgång i bolagets balansräkning och
• att egendomen inte tagits upp till ett högre värde än dess verkliga värde.

Förvaltningsrätten konstaterade att Bolagets registrerade verksamhet var att investera i blockkedje-relaterade projekt. Därtill framgick att Bolaget genom revisorsyttrande visat att det på ett tillfredsställande sätt hade säkerställt att Bitcoin tillförts bolaget. Detta genom att ett avtal signerats på Bitcoins blockkedja med den privata nyckel som var kopplad till plånboksadressen dit Bitcoin överförts. Förvaltningsrätten ansåg mot denna bakgrund att det visats att apportegendomen i form av Bitcoin kunde antas vara till nytta för bolagets verksamhet och att egendomen därmed avskilts för bolagets räkning på ett tillfredsställande sätt.

Vad avsåg Bitcoins ekonomiska värde fortsatte förvaltningsrätten med att konstatera att Bitcoin handlas på stora handelsplattformar och att värdet på Bitcoin därmed kan följas i realtid. Förvaltningsrätten ansåg mot denna bakgrund att Bitcoin har ett reellt ekonomiskt värde och denna bedömning förändrades inte av det faktum att Bitcoins värde varierat över tid. Detta då även exempelvis aktiers värde kan förändras snabbt och att Bitcoin kan växlas till svenska kronor eller andra utländska valutor.
Eftersom det i övrigt inte framkommit skäl att neka registreringen av bolaget och eftersom förvaltningsrätten ansåg att Bolagsverket inte presenterat några godtagbara skäl till varför en kryptotillgång inte skulle få tas upp som en post i bolagets balansräkning ansåg förvaltningsrätten sammanfattningsvis att Bolagsverket inte haft rätt att neka bolaget registrering på den grunden att bolagets aktiekapital skulle betalas med apportegendom i form av Bitcoin. Förvaltningsrätten återförvisade därför målet till Bolagsverket för fortsatt handläggning och för att pröva om övriga förutsättningar för registrering var uppfyllda.

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG, MÅL 1287-22

Målet avsåg ett överklagat beslut från länsstyrelsen om nekad registrering av en stiftelse i länsstyrelsens stiftelseregister. Anledningen till att Länsstyrelsen nekat till registreringen av stiftelsen var att stiftelsens avskilda egendom, som bestod av kryptotillgångar (närmare bestämt en token kopplad till den blockkedja som stiftelsen utvecklade) inte kunde anses ha ett sådant värde som medförde att egendomen kunde anses vara ”varaktigt förvaltad”. Detta på grund av att kryptotillgångens värde ansågs vara mycket volatilt. Stiftelsens förmögenhet ansågs därför inte placerad på ett godtagbart sätt.

Kammarrätten konstaterade att det av stiftelseurkunden framgick att stiftarna överlämnat ett stiftelsekapital om 325 105 st. av den aktuella kryptotillgången som vid tidpunkten för överlämnandet hade ett samlat marknadsvärde om 379 764 kr.

Kammarrätten konstaterade vidare att volatiliteten och svårigheten med att värdera kryptotillgångar inte är sådan att den innebär att kryptotillgångar som tillgångsslag saknar ett ekonomiskt värde. Detta eftersom risker för svängningar i värdet och i sälj- och köpkurser gäller även andra tillgångsslag, t.ex. aktier. Därtill ska resultatet från handel med kryptotillgångar beskattas och detta resultat bestäms med utgångspunkt från ett marknadsvärde som bestäms i svenska kronor. Enligt kammarrätten var det därför klarlagt att tillgångsslaget kryptotillgångar i sig kan ha ett ekonomiskt värde.

Mot denna bakgrund och då länsstyrelsen varken ifrågasatt kryptotillgångarnas värde vid tidpunkten för överlämnandet eller att värdet vid denna tidpunkt varit tillräckligt för att främja stiftelsens ändamål, ansåg kammarrätten att de grunder som länsstyrelsen åberopat inte var tillräckliga för att neka stiftelsen registrering. Kammarrätten biföll därför överklagandet och beslutade att stiftelsen skulle registreras i stiftelseregistret.

SLUTSATSER FRÅN DOMARNA

De två domarna är enligt vår mening en del i en utvecklingstrend som på senare tid alltmer kommit att erkänna kryptotillgångars inneboende värde och därigenom kryptotillgångars status som finansiella tillgångar. Vi har alltså nu ett tillgångsslag

• som har börjat erkännas som tillräckligt stabilt för att utgöra ett borgenärsskydd i juridiska personer,
• vars handel kan grunda beskattningsskyldighet och vars resultat ska värderas i inkomst- och momsdeklarationen.
• som är tillräckligt värdefullt för att vara stöldbegärligt och som därmed, om det tillförskaffats på ett otillbörligt sätt, kan grunda straff- och skadeståndsansvar och         därtill kan bli förverkat såsom vinning från brottet.
• som inom ramen för s.k. SAFT-avtal och liknande har kommit att accepteras av investerare i aktiebolag som ett fullgott alternativ till aktier i bolaget
• som vad beträffar vissa typer av kryptotillgångar nu accepteras som betalningsmedel mellan särskilda parter (och som lön börjat att utbetalas i).  
• som kan agera värdebärare åt en underliggande tillgång (såsom exempelvis konst, finansiella instrument, lägenheter, etc.) och som därmed kan sägas representera         den underliggande tillgången (s.k. NFT:er).

Mot denna bakgrund är det tydligt för oss att kryptotillgångar i sig kan ha ett inneboende värde och därmed kan utgöra en finansiell tillgång.

Från EU-håll är arbetet nu i gång med bl.a. konsumentskyddande lagstiftning och lagstiftning som ska möjliggöra för medlemsstaternas skattemyndigheter att få ut information från aktörer inom kryptobranschen. EU-parlamentet har därtill nyligen utfärdat en resolution som uppmanar EU-kommissionen att undersöka möjligheterna till och lämpligheten av särskild skattelagstiftning på kryptotillgångsområdet. Därtill uppmanar EU-parlamentet medlemsstaternas skattemyndigheter att i högre utsträckning börja använda sig av blockkedjebaserad teknik i myndigheternas dagliga verksamhet.

Vi på preTAX välkomnar denna utveckling och kan inte annat än hålla med om att behovet av särskild lagstiftning på detta område (inte minst för skatte- och redovisningsändamål) är stort.

Skatteverket har vid flera tillfällen rapporterat om att de uppskattar att det finns ett stort mörkertal i Sverige vad beträffar personer som aldrig deklarerar sina kryptotillgångsförsäljningar. Vår uppfattning är att en inte obetydlig del av detta mörkertal beror på just bristen av tydliga regler för beskattning av tillgångsslaget.
Vi betonar därför återigen att det i Sverige finns ett stort behov av översyn av nuvarande beskattnings- och redovisningsregler kopplade till kryptotillgångar och kryptorelaterad verksamhet. Detta så att fler företag och privatpersoner förstår sig på reglerna och därmed i ökad utsträckning vågar använda tillgångsslaget och deklarera sin handel eller verksamhet kopplad till detta. Vi på preTAX har stor erfarenhet av skatte- och redovisningsfrågor relaterade till DLT och kryptotillgångar och står därför till förfogande i ett eventuellt lagstiftningsarbete på området.

‍

19 APRIL 2023

Propositionen innehåller inga större nyheter vad gäller ändringar av skattelagstiftningen utan är mycket återhållsam på grund av det osäkra ekonomiska läget med hög inflation.  

Regeringens främsta plan är att bekämpa inflationen och stötta hushållen. Regeringen aviserar om att skattesänkningar kan komma att aktualiseras för att kompensera den höga inflationen.

Regeringen meddelar om tillfälligt förstärkta bidrag men betonar samtidigt att arbetslinjen måste upprättas. Regeringen har därför för avsikt att sänka skatterna på arbete så fort det ekonomiska läget tillåter det för att det ska löna sig mer att arbeta. Regeringen betonar vikten av att sänka skatterna på arbete de kommande åren, för att inte de tillfälliga bidrag som införts ska minska drivkraften att arbeta.

När det gäller minskning av mervärdesskatten finns det inte några konkreta förslag i budgeten. Osäkerheten hur en minskning skulle påverka inflationen gör sannolikt att regeringen avvaktar med sådana förslag.

Slutligen vad gäller den omdebatterade skatten på plastpåsar finns i dag inte något konkret förslag i budgeten men regeringen avser att för budgetpropositionen 2024 återkomma med ett förslag om att avskaffa eller kraftigt sänka skatten på plastbärkassar.

Se nedan för regeringens vårproposition, prop. 2022/23:100,i sin helhet.

https://www.regeringen.se/contentassets/c680069621fc482bb8703c89b2dcfbcc/2023-ars-ekonomiska-varproposition-prop.-202223100.pdf

‍

7 FEBRUARY 2023

Att tänka på inför inlämnandet av inkomstdeklaration för 2022 om du som privatperson handlat med kryptotillgångar under året. Här kommer lite tips och råd.

VILKA TRANSAKTIONER MÅSTE JAG DEKLARERA?

Varje avyttring av en kryptotillgång ska deklareras till Skatteverket. Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Det innefattar bland annat följande transaktioner:

• Växling från kryptovaluta till fiat (traditionell valuta)
• Byte/trade/swap av kryptovaluta mot annan kryptovaluta, exempelvis Bitcoin mot Ether
• Utlåning av kryptovaluta (s.k. lending)
• Betalning av vara eller tjänst i kryptovaluta, exempelvis köp av dator mot betalning i USDC
• Mintning eller köp/byte/försäljning av NFT mot NFT eller kryptovaluta

HUR BERÄKNAR JAG MIN BESKATTNINGSBARA VINST RESPEKTIVE FÖRLUST FÖR KRYPTOVALUTOR?

Vinsten/förlusten för en viss valuta beräknas för varje enskild transaktion som:

Försäljningspriset – omkostnadsbeloppet =vinst/förlust för den sålda valutan.

Omkostnadsbeloppet, d.v.s. inköpspriset, vid varje kapitalvinstberäkning ska för kryptovalutor beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden. Detta innebär att om kryptovaluta köpts vid flera olika tillfällen, så ska det genomsnittliga inköpspriset per kryptovalutaslag räknas fram som omkostnadsbelopp.

Följande transaktioner är exempel på köp av kryptovaluta och ska påverka det genomsnittliga omkostnadsbeloppet:
• Växling från fiat (traditionell valuta) till kryptovaluta
• Byte/trade/swap av kryptovaluta mot annan kryptovaluta, exempelvis Bitcoin mot Ether
• Lån av kryptovaluta
• Försäljning av vara eller tjänst mot betalning i kryptovaluta, exempelvis försäljning av en cykel mot USDC
• Inkomst från proof of work, s.k. mining och staking rewards
• Inkomst från yield farming och liknande

HUR BERÄKNAR JAG MIN BESKATTNINGSBARA VINST RESPEKTIVE FÖRLUST FÖR NFT?

Vinsten/förlusten beräknas för varje enskild transaktion som:

Försäljningspriset – omkostnadsbeloppet = vinst/förlust för den sålda NFT:n.

Till skillnad från kryptovalutor ska omkostnadsbeloppet, d.v.s. inköpspriset, vid varje kapitalvinstberäkning beräknas var för sig. Någon genomsnittsberäkning ska alltså inte göras. Det är därför viktigt att du dokumenterar vart och ett av dina NFT-förvärv separat så att du lätt kan identifiera ditt omkostnadsbelopp för NFT:n när du sedan säljer den.

HUR DEKLARERAR JAG TRANSAKTIONERNA?

Skatteverket kräver att samtliga vinst- och förlusttransaktioner med kryptotillgångar under ett år ska deklareras. Skatteverket medger dock, vad gäller kryptovalutor, att vinst- och förlusttransaktioner summeras var för sig i respektive kryptovalutaslag och att dessa poster redovisas med sina totala belopp.
Redovisningen ska göras på blankett K4 avsnitt D.

HUR BESKATTAS VINSTER OCH FÅR JAG DRA AV MINA FÖRLUSTER?

Vinsttransaktioner tas upp till 100 % som kapitalinkomst medan förlusttransaktioner endast är avdragsgilla till 70 %. I deklarationen ska dock 100 % av vinsten och 100 % av förlusten tas upp i bilaga K4 avsnitt D. Skatteverket räknar sedan ut hur stor del av förlusten som är avdragsgill mot vinster. Det är därför viktigt när det gäller kryptovalutor att vinst- och förlusttransaktioner per kryptovalutaslag redovisas var för sig.

Om det totala skattemässiga resultatet (100 % av vinsterna – 70 % av förlusterna) medför en vinst beskattas vinsten med 30 %. Om resultatet medför en förlust får 30 % av förlustbeloppet, upp till 100 000 kr, kvittas mot skatt på andra inkomster. För förluster överstigande 100 000 kr får överskjutande del kvittas med 21 % mot skatt på andra inkomster.

BESKATTNING AV DERIVAT OCH LIKNANDE INSTRUMENT MED KRYPTOTILLGÅNGAR SOM UNDERLIGGANDE TILLGÅNGAR

Beskattningen av dessa typer av tillgångar kan vara mycket komplicerad och kan skilja sig åt beroende på hur instrumenten är uppbyggda. Om du handlat med denna typ av tillgångar råder vi dig att ta kontakt med en skattekonsult för en individuell bedömning av hur de aktuella instrumenten ska beskattas.

VIKTIGA DATUM

12 februari 2023 – Om din kvarskatt beräknas överstiga 30 000 kr behöver du göra en inbetalning av denna överskjutande kvarskatt till ditt skattekonto senast detta datum för att slippa kostnadsränta på skattebeloppet. De första 30 000 kr i kvarskatt ska vara inbetald senast 3 maj 2023 för att kostnadsränta inte ska beräknas på den delen av kvarskatten.

15 mars 2023 – Deklaration för inkomstår 2022 kan lämnas in

2 maj 2023 – Sista dag för att lämna in deklaration för inkomstår 2022

3 maj 2023 – Om din kvarskatt beräknas bli högst 30 000 kr behöver du göra en inbetalning av denna skatt till ditt skattekonto senast detta datum för att slippa kostnadsränta på skattebeloppet.

Även om deklaration för inkomstår 2022 kan lämnas in först den 15 mars 2023 rekommenderar vi dig dock att i god tid dessförinnan dokumentera och sammanställa ditt underlag för dina kryptotransaktioner.

Vi på preTAX har lång erfarenhet av skattefrågor kopplat till kryptotillgångar och har utvecklat effektiva verktyg för att sammanställa och beräkna resultatet på både historiska transaktioner för rättelser av tidigare år och transaktioner till årets deklaration. Kontakta oss gärna om du har några frågor gällande beskattning av dina transaktioner med kryptotillgångar.

‍

Äntligen beaktas EU-rätten vid kundförluster

Skatteverket ställer höga krav för att en säljare ska få minska utgående moms vid kundförluster. Som regel krävs att säljaren kan visa att kundförlusten är konstaterad, vilket enligt Skatteverket innebär att flera resultatlösa utmätningsförsök gjorts eller att en utredning av kronofogden visar att köparen helt saknar betalningsförmåga. Om köparen har gått i konkurs krävs att säljaren ska bevaka sin rätt i konkursen och säljaren får minska sin utgående moms när konkursen avslutats utan något utdelningsbart överskott. Varken åldern eller storleken på säljarens fordran någon betydelse vid Skatteverkets bedömning.

Kammarrätten i Stockholm har nyligen dömt av ett mål där en säljare hade en obetald fordran på en kund i konkurs. Såväl Skatteverket som förvaltningsrätten hade nekat säljaren minskning av den utgående momsen på grund av kundförlust.

Kammarrätten hänvisar till EU-domstolens praxis som anger att en minskning av den utgående momsen ska ske om det finns en rimlig sannolikhet för att den aktuella skulden inte kommer att betalas, även om det inte är bevisat att den är omöjlig att driva in. Målet återförvisades av andra skäl av domstolen för en förnyad prövning av Skatteverket.

Kommentar

Skattskyldiga ska endast fungera som uppbördsmän åt staten vid inbetalning av moms och moms ska som utgångspunkt inte vara en kostnad i en momspliktig verksamhet. Skatteverkets krav på att kundförlust ska vara konstaterad, dvs. att det inte finns någon möjlighet att få betalt från köparen, har därför uppfattats som mycket långtgående. Det gäller särskilt eftersom momslagen dessutom har en regel som anger att om betalning sker efter minskning av den utgående momsen ska momsen återläggas.

Exakt vad som avses med att den skattskyldige ska visa att det finns en ”rimlig sannolikhet” att fordran inte kommer att betalas är inte helt klart. Det kan dock konstateras att beviskravet är långt ifrån att kundförlusten ska vara konstaterad. Kammarrättens dom är därför mycket välkommen.
Kammarrätten i Stockholms mål nr. 477-22.

‍

24 JANUARY 2023

Regeringen kommer inom kort besluta om ett tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de så kallade FÅAB/3:12-reglerna. Kommittén är tillsatt för att utreda hur dessa regler kan förenklas och har nu även fått i uppdrag att föreslå förändrade regler för att ytterligare främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften, särskilt för små och medelstora företag.

Kommittén får bl.a. i uppdrag att:

• analysera på vilket sätt 3:12-reglerna, bl.a. utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förändras för att villkoren för små och medelstora företag ska förbättras, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital,
• analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan förenklas så att ägarskiften, både mellan närstående och till personal, ska underlättas,
• lämna förslag till de ändringar av 3:12-reglerna som kommittén i övrigt anser är lämpliga att genomföra.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024.

Kommentar

Regeringen meddelade den 25 maj att en ny utredning skulle tillsättas i syfte att förenkla reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. Den tidigare utredningen på området från 2016 fick precis som nu är fallet ett tilläggsdirektiv vars förslag inte gick igenom i Riksdagen varför förslaget lades ned och ett senare, mer begränsat förslag om generationsskifte kom istället att klubbas igenom. Till skillnad från 2016 års utredning så finns det idag en riksdagsmajoritet bakom tilläggsdirektiven. Det får därför förmodas att det kommande förslaget, när det väl presenteras, bör ha stora chanser att godkännas av Riskdagen. Högre schablonbelopp och samma skattesats på aktiva andelar i fåmansföretag som för passiva icke noterade andelar är sådana saker som bl.a. har tagits upp i utredningen. hoppas vidare på att det utvidgade utredningsuppdraget ifråga om samma och likartad verksamhet kommer att ge klarhet i vissa frågor som idag högst oklara samt att dessa regler förenklas och görs mer förutsebara.

‍

24 JANUARY 2023

Överenskommelse mellan EU-länderna om införande av en global minimibeskattning

EU:s medlemsstater har nu uppnått en överenskommelse om att införa en global minimibeskattning, s.k. pillar 2-beskattning. Reglerna är tänkta att träffa stora multinationella och inhemska koncerner med en sammanlagd årsomsättning på minst 750 miljoner euro och innebär att företag inom koncernen kommer att vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 %, beräknad enligt särskilda beräkningsregler som tar sin utgångspunkt i IFRS-redovisning.

‍